Sök:

Sökresultat:

19717 Uppsatser om Stor barngrupp - Sida 1 av 1315

Att arbeta med större barngrupper i förskolan

Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur pedagogerna ser på sitt arbete i en större barngrupp. Vi ville undersöka hur barnens lek, samspel och lärande möjliggörs eller begränsas i en större barngrupp, och vilken roll tryggheten har för de yngre barnen i barngruppen. Vi har genomfört observationer i barngruppen samt intervjuat 4 pedagoger med kvalitativ metod på en förskola med en större barngrupp. Det arbetar 7 pedagoger på avdelningen där vi gjort vår studie men de övriga 3 pedagogerna ville inte ställa upp. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och analyserats var för sig.

Ordförståelse i förskolan : Pedagogers syn på arbetet med yngre barns utveckling av ordförståelse i en stor barngrupp med blandad språkbakgrund

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på arbetet med ordförståelse för yngre barn i större barngrupper där barnen har blandad språkbakgrund. Frågeställningarna är hur förskollärarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror påverkar inlärningen och hur utvecklingen av språket påverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två förskollärare som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år på förskolor i större städer i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering är en viktig del i arbetet i en Stor barngrupp. Pedagogens förhållningssätt och goda förebilder hos både pedagoger och andra barn är en viktig del i hur barnen lär sig nya ord.

En kvalitativ studie om förskolepedagogernas uppfattningarom gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper?I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och Stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling.

?Barnen har rätt att ha närvarande pedagoger? - En studie om pedagogers syn på hur förskolemiljön påverkas av stora barngrupper

Förskollärarnas arbete i stora barngrupper är ett för tiden relevant och viktigt ämne att lyfta. Många aktuella debatter handlar om storleken på barngruppen och dess inverkan på det enskilda barnet, inte lika många lyfter hur stora barngrupper påverkar förskollärarna och deras arbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur förskollärare menar att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas i en Stor barngrupp. Vidare var syftet även att åskådliggöra hur förskollärarna menar att en Stor barngrupp påverkar deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion. I studien har jag använt mig av kvalitativ metod, och empirin består av sex intervjuer med tre olika förskollärare på samma avdelning samt observationer av pedagogernas interaktion och bemötande av barnens olika omsorgsbehov. Studiens resultat visar att det är konsekvenserna av en Stor barngrupp som påverkar pedagogerna, till exempel att administrativa och praktiska arbetsuppgifter ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna menar att de på grund av ökade arbetsuppgifter blir stressade, känner sig otillräckliga och att de inte når upp till de krav som de har på sig själva men även de krav som bland annat Läroplanen (Lpfö 98/10) ställer.

"Spridda skurar" eller kontinuitet ? pedagogers argument om barngruppssammansättningar i förskolan

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder. Jag har undersökt följande: 1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet? 2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning? 3.

Barns språkutveckling genom lek i olika typer av barngrupper

Språk utgör kommunikation som är en naturlig del av interaktion mellan människor och som består av olika typer av språk till exempel talspråk, kroppsspråk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. Så småningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talspråk. Språket utgör en viktig del i kommunikationen mellan människor men är även ett verktyg för kunskapsinhämtning och formulering av individens tankar och känslor. Hur språket tillägnas och används är av stor vikt samt beror på vilken miljö man befinner sig i.

Konflikthanterig : inom förskolan

Syftet med denna studie var att undersöka hur konflikthantering sker i praktiken på ett antal förskolor samt pedagogers syn på konflikthantering. Studien genomfördes på fyra olika förskolor. För att utföra denna studie gjordes ett kombinerat metodval. Vi har använt oss av observationer i barngrupp för att få en bild av konflikthantering i praktiken. Observationerna kompletterades med intervjuer med en pedagog från varje observerad barngrupp.

Åldersheterogent ? Åldershomogent, en analys med fokus på arbetssätt, barnsyn och lärandemiljö i förskolan

Detta examensarbete handlar om åldersindelningar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka om det skiljer sig något i pedagogers sätt att tänka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö beroende på om de arbetar med en åldershomogen eller åldersheterogen barngrupp. Även allmänna skillnader och likheter i arbetssätten kommer att belysas. Undersökningens frågeställningar är: - Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssätten för med sig? - Finns det någonting som skiljer de olika arbetssätten åt, och i så fall vad? För att besvara dessa frågor har två förskolor med olika åldersindelningar observerats och pedagoger på förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom ämnet har bearbetats.

Den konkurrerande förskolan : En studie om konkurrensens påverkan på förskoleverksamheten

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur förskolan har påverkats av den idag rådande konkurrensen. Under 1990-talet förändrades förskolans förutsättningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollärare med fokus på deras syn på förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och Fristående förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda på vad som skrivs om den Svenska förskolan.

Barns upplevelse av psykosvårdens barngrupp : en undersökning av en grupp för barn till psykiskt sjuka föräldrar

The aim of this essay was to study children?s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed.

Konsten att använda en leksak

Examensarbetet handlar om olika föreställningar mellan pedagoger och barn och på vilket sätt barnen leker med vissa leksaker. Syftet med arbetet är att få syn på olikheter eller likheter mellan vad pedagoger förväntar sig att leksakerna ska användas till och hur de faktiskt leks med av barnen. De tre frågor som arbetet har utgått från är: Hur ser barnen och pedagogerna på de utvalda leksakerna och deras användning? Skiljer sig förväntningarna åt kring hur leksakerna ska användas och i så fall hur? Hur går det till när barnen laddar leksakerna med en ny mening? För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat två pedagoger och observerat en utvald barngrupp på sex barn. De teoretiska utgångspunkterna har varit leken och lågrealistiska respektive högrealistiska leksaker.

Barns medvetenhet om stress: en undersökning på en begränsad barngrupp

I dagens samhälle möts barn av enorma krav från olika håll, skolan är en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat på hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda på detta har vi använt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har använt oss av består av dessa frågor: är barnen medvetna om sin egen stress? Hur känns det i kroppen då de är stressade? Och vet de varför de är stressade? Resultatet av vår undersökning visar att vår barngrupps medvetenhet om stress inte är särskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig själv och beskrev sin egen stress..

Uteslutningar i förskolan : En studie om förskollärares arbetssätt för att motverka uteslutningar i barngrupp

Syftet med studien är att öka kunskaperna om förskollärares uppfattningar om och arbete med att motverka uteslutningar i en barngrupp. Jag valde att arbeta utifrån en kvalitativ metod där jag gjorde enskilda intervjuer med verksamma förskollärare. Intervjuerna gjordes på en och samma förskola där avdelningarna består av åldersindelade barngrupper. Intervjupersonerna var från olika avdelningar och hade erfarenhet av arbetet med både stora och små barn. Efter att alla intervjuer var gjorda och transkiberade så påbörjades en sammanställning av det insamlade materialet för att fastställa ett resultat.

Förskolans fysiska inomhusmiljö: Betydelse och planering på förskolor i Sverige och Sydafrika

Syftet med denna studie har varit att få en vidgad förståelse för den fysiska miljön i förskolan. Detta har utmynnat i tre frågeställningar som behandlar artefakter i- och planering av den fysiska miljön, samt internationella betingelser. I studien har kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-6 i Sverige och Sydafrika genomförts. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön kunnat erhållas. Med en fenomenografisk ansats och en kvalitativ forskningsanalys har vi kunnat kategorisera dessa uppfattningar i olika teman.

En förskola i storstadsmiljö

Vårt arbete behandlar en förskola som är belägen i storstadsmiljö. Vårt syfte med arbetet är att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrån dess fysiska miljö. Vi vill med vårt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och föräldrar tänker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur tänker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut på en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön på Skattkistan trivs barnen bäst? Vad anser föräldrarna om Skattkistans fysiska miljö? Våra frågeställningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkäter till föräldrarna.

1 Nästa sida ->